Fanatisk Film - Recensioner

För tonårsflickan Carrie White är High School ett helvete. Hon har inga vänner utan är skolans driftkucku. Det beror på att hennes extremt religiösa mamma inte lärt henne hur man umgås med andra människor, hon har överhuvudtaget inte lärt Carrie mycket om livet alls. Då Carrie får sin första mens tror hon att hon ska dö och förstår inte att hon just blivit kvinna, och att det är helt normalt. De andra tjejerna i klassen driver åter med henne. Carrie blir upprörd och ledsen och upptäcker samtidigt att då hennes känslor sätts i svalning så har hon förmågan att flytta på saker och ting utan att vidröra dem.

2004-09-12

Man kan fråga sig om en nyinspelning överhuvudtaget var nödvändig? Speciellt med tanke på att den är gjord för TV och man vet ju att sådana produktioner oftast inte blir så lyckade. Här är den i alla fall, och precis som ni säkert förstår så är den inte bättre än originalet - därmed helt meningslös.

Likheterna är många. Flera scener känns igen och på flera ställen använder man sig av samma dialog som i originalet. Har man sett den gamla versionen så finns det därför ingen egentlig anledning att se det här. Det som lagts till, eller ändrats, kan man vara utan. Förändringarna är i alla fall såsom att man låter ungdomarna (som sitter i ett förhörsrum) berätta om vad som hände på skolbalen. Sedan så har man också valt att ändra vissa detaljer kring slutet. Man kan väl säga att det som jag inte gillade i Brian De Palmas film har blivit till det bättre här, men det är en smaksak.

Skådespelarna var okej. Jag gillar Angela Bettis i rollen som Carrie White. Men hon överglänser inte Sissy Spacek från originalet. Jag tror dock inte att det beror på själva skådespeleriet, utan utseendet. Carrie version 1976 känns betydligt mer "skitig" och som ett hopplösare fall med sitt stripiga långa rödfärjade hår. Hon som spelar Miss Desjarden (idrottsläraren som vill hjälpa) gillar jag också. Hennes riktiga namn är Rena Sofer och jag har för mig att hon medverkat i andra filmer som man kikat på. Även Tobias Mehler, som spelar Tommy Ross, får klart godkänt.

Dags för en liten sammanfattning: Har man sett De Palmas version så är det här ingen nödvändighet. Jag såg den här filmen av ren nyfikenhet och utan några som helst förhoppningar. Har man däremot inte sett klassikern från 1976 så är väl det här remaken i alla fall duglig. Står du med de olika versionerna i vardera hand så rekommenderar jag dig ändå att välja originalet därför att den är lite bättre och det är den filmfolk talar om.

Johan Nord